När en person har dött behöver man göra en bouppteckning. Det är förteckning av dödsboets alla tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare och arvingar. Bouppteckningen blir dödsboets legitmationshandling när dödsbodelägarna ska hantera och företräda dödsboet i kontakt med bank eller försäkringsbolag.
En bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter det att dödsfallet inträffade. Förrättning innebär att bouppteckningen skrivs under av dödsbodelägarna, och två förrättningsmän bevittnar och skriver under handlingen. Därefter ska handlingen skickas in till Skatteverket senast en månad efter det att förrättningen ägde rum. Skatteverket godkänner bouppteckmingen.
Alla kan upprätta en bouppteckning. Det är dock viktigt att läsa på och göra den korrekt då det är bouppteckningen som ligger till grund för arvskifte och eventuell bodelning.
I de fall då tillgångarna i dödsboet inte täcker kostnaderna för begravningen och andra utgifter med anledning av dödsfallet så kan man ansöka om dödsboanmälan istället för en bouppteckning.
När kan man göra en dödsboanmälan?
Man kan göra en dödsboanmälan om den avlidna saknar tillgångar och dödsboet inte kan betala begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Det är personen som företräder dödsboet och skulle gjort en bouppteckning som även ansöker om en dödsboamälan. Man ansöker om en dödsboanmälan hos socialkontoret som finns där den döda var folkbokförd. I dessa fall är det extra viktigt att säga upp stående överföringar så snart som möjligt och inte betala några räkningar innan dödsboanmälan är godkänd. En dödsboanmälan bör göras inom två månader från det att dödsfallet inträffade.
Arvskifte
När bouppteckningen är klar och dödsboets skulder är betalda ska kvarvarande tillgångar fördelas och skiftas. Arvskiftet blir ett avtal mellan dödsbodelägarna som beskriver hur tillgångarna ska fördelas utifrån arvsrätt och eventuellt testamente.
Arvsrätt
Det finns tre arvsklasser som styr arvsordningen för de så kallade legala arvingarna.
Dessa är:
Första arvsklassen:
Bröstarvingar, det vill säga arvlåtarens barn och deras avkomlingar
Andra arvsklassen:
Föräldrar och syskon, det vill säga arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar
Tredje arvsklassen:
Arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, det vill säga arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.
Inga andra släktingar kan vara legala arvingar. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. Det innebär att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i en mer avlägsen klass uteslutna från arv.
Hur ärver efterlevande make eller maka?
En make och maka ärver före gemensamma barn och släktingar i andra och tredje arvsklassen.
Båda makarnas tillgångar och skulder skrivs ner och värderas var för sig. Den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder tas upp och värderas på samma sätt som för den avlidna.
Hur ärver en efterlevande sambo?
Sambor ärver inte varandra. En sambo som har rätt till till exempel hälften av bostad och bohag får genom bodelning behålla det vid den andra sambons dödsfall. Någon arvsrätt finns dock inte.